Nästa steg tog jag i och med den här bloggen, där min förhoppning är att kunna skapa ett forum med en levande diskussion kring de här frågorna. Vi får se vad som händer.

Idag tog jag ytterligare ett steg för att förbättra kommunikationen via hemsidan. Istället för att som tidigare ha låtit trafiken gå via en annan sida, som inte alls heter regressioner.se så är den här ”eftersändningen” – eller pekningen som det heter – nu borttagen. All trafik går direkt till adressen regressioner.se. Det ska öka tillgängligheten och synbarheten. Hoppas det stämmer!

Kikar du på min hemsida nu så blev det dock plötsligt lite skönhetsfläckar på den. Av någon anledning så ändrades plötsligt lite formateringar här och där, men det är väl något man får räkna med när man flyttar omkring en gammal sida, som ändrats en massa gånger under årens lopp. Så nu får jag sätta mig och snygga till saker och ting igen, de närmaste dagarna. Ett lite pilligt jobb, men väldigt tillfredsställande när jag väl har lyckats!

Utmaningarna är kryddan i livet!

Nu känns det verkligen som om hösten står inför dörren. Trädgården utanför fönstret är visserligen grön och full av blommor, men frukten i träden håller på att ramla till marken. Det är gråmulet, regnet hänger i luften och de första torra löven virvlar genom luften.

Det här är en period som för många människor kan vara jobbig och det märks för mig också. Många känner att de behöver hjälp med att lösa problem som tynger dem. Vetskapen om att allt nu dessutom blir bara allt mörkare och allt kallare, gör ju inte mycket till för att hjälpa en att klara sig igenom sina mörka tankar heller. Våren, solen och värmen kan verkligen kännas hopplöst långt borta för många nu. Kanske för dig också?

Det är nu som vännerna kan betyda väldigt mycket. De där speciella vännerna, som inte bara säger ”tänk inte på det – gaska upp dig!”. Dom har vi tyvärr inte mycket hjälp av. Men de av våra vänner som vill lyssna och som gör det deltagande och med ett genuint intresse, de betyder desto mer för oss!

Det här är någonting som är viktigt för oss alla att ha i bakhuvudet, om vi får förmånen att någon av våra närmaste vänder sig till oss med en bön om hjälp. Eller, för den delen, arbetskamraten som behöver någon att prata med. Det viktigaste vi kan göra – egentligen det enda vi kan göra – är att lyssna! Och lyssna uppmärksamt, utan att tänka på vår egen situation eller vad vi tror att det förväntas av oss. Det förväntas ingenting annat än att lyssna deltagande – att finnas till. Vi kan aldrig lösa en annan människas problem, hur mycket vi än tycker om eller älskar honom eller henne. Vi kan bara lösa våra egna – och förhoppningsvis hjälpa den andra att lösa sina.

Ta dig en stund för de som känner att de behöver din hjälp. Var inte rädd för att du inte ska ”klara” situationen. Det gör du. Det gör du, bara genom att vara den du är. Genom att bara sträcka ut en hand till någon som behöver den.

Plötsligt har antalet besökare här på min blogg mer än fördubblats. Väldigt kul! Jag misstänker att det är Anna Jönsson på Ajkon som vi har att tacka för det. Tack!

Ajkon är en sida som funnits med länge och med all rätt är väl etablerad i Sverige. Det sägs att det är Sveriges mest besökta webbplats! I varje fall är det många som besöker den. Jag har ofta gjort det, både för att hitta någon annan terapeut och för att kolla lite vad som händer runt om i Sverige. En väldigt bra sida som dessutom är välskött. Sånt uppskattar jag.

Här i Dalarna är det regnigt. Det märks att hösten närmar sig. Kvällarna blir snabbt mörkare och den där sköna kvällsvärmen är inte lika självklar längre. Men var tid har sin tjusning. Nu kan vi snart kura ihop oss med en god bok framför en sprakande brasa och några ljus tända i rummet. Det är också väldigt skönt, eller hur?

Imorgon lördag, ska jag för ovanlighetens skull göra en regression. Det är inte så ofta som jag gör det, men det är en av friheterna jag har som egenföretagare. Nu kan jag hjälpa en medmänniska och sedan tar jag en ledig dag i veckan istället. Det är väl bra?

Sköt om er där ute!

Emellanåt brukar jag vara på ett demensboende här i Rättvik. Det är fascinerande att se och uppleva att dessa gamla människor ibland faktiskt kan nås med så enkla saker som lite ljus och visad kärlek. En man med ett helt uttryckslöst ansikte, som plötsligt svarat på ett leende med antydan av ett leende i ena mungipan och en glimt i ögonen, en kvinna som en stund blir närvarande igen. Det finns så mycket små saker omkring oss, som vi kan glädjas åt.

En sådan sak, av mera krass natur, kände jag själv när jag tittade på den nya statistiken för den här sidan, för bara en liten stund sedan. Efter en väldigt trevande inledning så har antalet besökare så sakteliga blivit fler och fler. Nästan alla är bara inne och kikar sig omkring lite grand, men det är ändå väldigt positivt. Kanske kan den här sidan ändå bli det forum kring livsfrågor (och dödsfrågor…) som jag hoppas på? Vi får väl se vad som händer. Du som läser de här raderna är i alla fall varmt välkommen.

Kanske kan det ge tröst att veta att vi är många, många människor som tänker i de här banorna i världen? Jag tror att det kan göra vardagen lite meningsfullare, när man vet att det finns någonting som är så oändligt mycket mer än att bara leva, sova, äta, arbeta och till sist dö i från det här livet. Men ändå inte dö. Glöm aldrig det…

Sköt om dig. Du är värd att ha det bra!

Just nu så ser jag fram emot den stundande semesterveckan. Det ska bli så skönt!

Jag tänker inte göra som jag brukar, dvs vänta tills allt är klart, utan nu har jag bestämt mig för att publicera den på min hemsida vartefter jag översätter den. Om du tycker det är lika spännande som jag gör, så gå in och läs den vartefter den blir klar. Du hittar min hemsida under Länkar/Regressioner här intill. Mycket nöje!

Tanken med den här bloggen är att kunna dela frågor kring tidigare liv, hur det kanske påverkar våra liv idag och allmänt existentiella frågor som vi då och då funderar på lite till mans. Min första uppgift blir att knyta den här sidan till min hemsida www.regressioner.se. Det får bli torsdagens viktigaste uppgift. Just nu är jag på resande fot.

Jag har tagit beslutet att utöka min verksamhet i år. Känner du att du vill ha någon som kan komma och berätta kring de här frågorna i ett större eller mindre sällskap så hör av dig! Jag vill gärna dela med mig av allt det otroliga som jag kommit i kontakt med under mina år inom det här spännande området. Har du en mässa eller utställning kring hälsoteman eller liknande och vill ha ett kortare eller längre föredrag så ställer jag också upp. Hör bara av dig till pellusgarden@gmail.com.